Speakerrating

En helg i oktober var jag på en releasefest för en ny digital plattform. Davis JP Phillips har under 7-8 år tittat på 5000 tal och gjort en lista på 110 saker som gör en talare bra. Jag blev helt såld. Jag har hålla föreläsningar sedan 2001 och fått mycket bra feedback. Men ska man utvecklas krävs att man utsätter sig för nya utmaningar.

   Jag anmälde mig och ska spela in mig själv fyra gånger under två år, skicka in 18 minuter, och bli bedömd efter 110 kriterier. Titta gärna på filmen där David presenterar hela konceptet på youtube.

   Jag har hittills bara skickat in en film. Nu ska jag öva på fem saker innan jag skickar in nästa film.  Nervöst väntade jag på feedbacken och till min glädje är jag certifierad via speakerrating som en guldtalare. Men det finns fler steg och jag övar varje dag på mina elever, 20 lektioner per vecka. De tror nog att det helt har snurrat i mitt huvud. :) 

   Jag är stolt över min insats och jag känner det utmanade att träna på just mina fem saker.

Fokus - Belöning

Jag har jobbat med många stressade elever och människor i allmänhet. De upplever att de aldrig blir klara och berget med läxor, uppgifter bara växer och blir helt ohanterligt.

Jag brukar ha en miniföreläsning på 30-50 minuter med elever för att de ska hantera sin vardag. De får en medvetandeläxa för livet. Vi kommer aldrig att bli klara eftersom vi alltid sätter upp nya mål och tur är väl det!

Här kommer ett långt inlägg hur jag har jobbat. Om det är efterfrågan på just denna föreläsning av till exempel föräldrar som vill ha ett nytt sätt att jobba med sina barn så håller jag gärna en föreläsning om det med fler ingående exempel och tips. Även varför vi blir mindre stressade om vi sätter upp rimliga mål och belöningar.

1. Planering
Jag ber eleverna att göra en planering. Om de har en vecka på sig till ett prov så kan de dela upp arbetet till provet i lika stora delar. Jag visar på tavlan hur jag skulle göra. Det ska vara mycket specificerat. Jag ritar upp ett A-4 papper på tavlan. Jag skriver en vecka per papper. Jag skriver mycket detaljerat: måndag- 10 glosor, 2 verb i presens, texten från franska till svenska rad 1-5, tisdag -10 glosor, två verb i presens, texten från svenska till franska rad 6-10 osv.… och så delar jag upp provet på de dagar som är kvar. När de lär sig hur de kan dela upp en kunskapsmassa så ser de lättare hur de kan lösa problemet. De kan också dela upp alla läxor så, så att det blir konkret för dem. Ett problem blir lättare att lösa om man kan se delmål. Jag tar naturligtvis upp alla ämnen och inte bara mina ämnen. Jag försöker heller inte favorisera mitt ämne före andra ämnen som eleven har. Det är upp till eleven att prioritera.
2. Kontrakt
Nu är det ganska lätt att göra upp en planering. Det svåra är att hålla den. Jag säger till eleverna att de måste skriva ett kontrakt med sig själva. Om de tänker göra en planering ska de skriva ett kontrakt att de ska hålla den. Därför är det mycket viktigt att de tar upp så många saker som de känner att de klarar av per dag. De kan inte fylla sina planeringar så att de misslyckas. Om de märker att de har för mycket att göra så får de kanske inse att de inte kan få A på alla prov, eller att de inte kan träna 5 dagar i veckan och ändå sköta skolan. Det som är bra är att eleven blir medveten om vad den håller på med och att den själv ansvarar för sin tid och att de kan se konsekvenserna själva.
3. Belöning
För att klara av planeringen är det bra att eleven sätter upp belöningar för sig själv. De kan t.ex. ge sig själva lediga helger. Om de gör sina läxor under veckorna kan de med gott samvete vara lediga och behöver inte tänka på sina läxhögar på helgerna.
De kan komma överens med mamma och pappa om någon belöning om de sköter sina planeringar. Det kan vara allt från att gå på bio, sova hur länge de vill på lördagen, få åka på Gröna Lund på sommaren, slippa diska på helgen etc. Det kan vara något de vill göra, specifikt för just den eleven.
De kan också sätta upp egna mål. De får inte spela på datorn förrän alla läxor är gjorda, eller titta på teve, men när de har gjort dagen planering kan de med gott samvete spela dator och titta på teve.
4. Ansvar
Det är viktigt att eleven själv känner att det är dens ansvar för sina studier och att eleven själv kan ändra sitt liv genom att bli mer självdisciplinerad. Eleven kan vilken dag som helst ändra resten av sitt liv genom att bli mer medveten om vad den vill.
5. Engagerande
Allt detta bör sägas mycket engagerande och på ett positivt sätt. Det ska inte vara ett förmaningstal utan ett engagerande, uppmuntrande samtal. Eleven ska känna att den själv känner ansvar och vill ta ansvar.
6. Feedback
Efter ett sådant här samtal är det viktigt med feedback. Jag brukar börja varje lektion med att fråga hur det går med planeringen och ge tips på hur de kan lösa problem som de stöter på på vägen.
7. Kommentar
Det kan låta ganska banalt och trivialt att på detta sätt engagera och berätta en sådan självklar sak, men för eleverna är det inte alltid så självklart. De har ofta ganska dålig studieteknik. Detta ”tal” tar mig ungefär 30 minuter att hålla. Jag brukar ta upp relevanta exempel för att konkretisera. Eleven skriver en rimlig planering resterande tid av lektionen.

Vill ni ha en föreläsning om detta? Maila marie.rodemark@telia.com  marie.rodemark.se 

Många elever har svårt med motivation av olika anledningar. Vissa för att de tycker att allt känns omöjligt och oöverstigligt.

Jag har pratat med sjuorna om fokus och hur hjärnan reagerar när läraren till exempel säger: Nu ska vi ha prov på 100 enheter. De 100 enheterna kan vara glosor, grammatik, historia, instuderingsfrågor eller annat. En del elever klarar att förstå 100 enheter, de delar upp dem och lär sig dem utan att få panik och utan att tycka att det är för mycket. De har förmågan att strukturera upp de 100 enheterna. Vissa elever får totalstopp i hjärnan, fokuserar helt på att det är för mycket, ägnar allt fokus och all energi åt att få panik, och tappar ofta motivationen eftersom det är svårare att lära sig en, som de ser det, en oändlig massa!

Det finns strategier för att lura hjärnan. Här kan föräldrarna komma in och hjälpa sitt barn att hitta en metod, en strategi!Om eleven delar upp provet i det antal enheter som är ok för hjärnan, utan att den får panik, så går det att ändra fokuset till det som ska läras in, istället för att energin går åt till panik och förtvivlan så kan energin användas till att lära sig.

I klassen kom vi överens om att hjärnan inte får panik vid att lära sig fem enheter. Det fungerade för alla elever i klassen. Det klarar hjärnan av. Då kommer nästa viktiga parameter. När dessa fem enheter sitter är det viktigt att ge sig själv beröm! Tänka flera gånger sitt huvud eller tänka högt: Vad bra att jag lärde mig de här fem! Shit, vad bra jag är! Det är ju enkelt att lära sig fem ord! Då skapas dopamin som ger välbefinnande och motivation. Sen tar eleven itu med nästa fem enheter, jobbar med dem, ger sig själv beröm, och får mer dopamin. 

Vid en sådan struktur läggs fokus på att lära sig och inte på att få panik. Det går att jobba upp en strategi. Prata med era barn hur hjärnan fungerar, hur många enheter de klarar av innan det blir panik. Beröm dem och lär dem att berömma sig själva efter uppsatta mål.

Ett bra tips även för icke-elever. Kanske du behöver det? Göra saker i lagoma mängder, ge dig själv beröm, för vet du, livet pågår hela tiden och saker som ska göras tar aldrig slut. Det gäller bara att förhålla sig till dem på ett sunt sätt, ge sig själv beröm, få dopamin och vara nöjd med de saker som är klara! 

Fotot är en bild av whiteboarden. Strecket 1-10 är hur stressade de känner sig inför 100 enheters prov varav siffran 10 är jättestressad. Kryssen visar var vissa elever ligger i den skalan.

Siffrorna 37, 20, 67 med fler är hur många enheter de olika eleverna klarar av innan de känner sig stressade. Spannet är mellan 5 - 100.

Sjukt härligt att jobba med barn och ungdomar! Vill ni ha en föreläsning i detta? Hör av er! Maila mig marie.rodemark@telia.com  marierodemark.se