onsdag 7 maj 2008

Kroppsspråk och lärande 1



1999 läste jag 20 poäng retorik och efter det har jag undervisat och haft föreläsningar i retorik. I början höll jag mig till den "klassiska retoriken", men ju mer åren har gått så inser jag att den "sociala retoriken" nog är viktigare. Med social retorik menar jag kroppsspråk och relationer. Ju mer jag har studerat detta fenomen, desto större har chanserna för mig varit att skapa vinna-vinna-situationer, största maximala utdelning både till mig och den andra partern. Det kan vara på olika plan: lärare-elev, lärare-lärare, lärare-skoledning, lärare-förälder eller som privatperson.
I relationen lärare-elev märks vinsterna med elever som tar mer ansvar och är mer närvarande på lektionerna. Jag tycker att det är fantastiskt att man som lärare kan medvetandegöra eleverna om deras inneboende potential att själva förändra sina liv genom att få bättre självkänsla, självkännedom och mer fokusering. Att mycket kan bli möjligt om de försöker och att de får verktyg.
På lektionerna så kräver jag massor av eleverna, men kanske inte sådant de är vana vid. När jag pratar på lektionerna får eleverna i början träna på att sitta rakt på stolen (rumpan mot stolsryggen och rak rygg) och titta på mig. Många elever kan knappt sitta rakt och titta någon i ögonen. Jag förklarar betydelsen av hur en betraktare/lärare upplever en person/elev som sitter och hänger och en som sitter uppmärksamt. Man tillskriver automatiskt en massa goda egenskaper till den som verkar uppmärksam. Dessutom så om man sitter och hänger så signalerar man till sin egen kropp att man inte är intresserad och då är det svårare att lära sig! Rent muskulärt så signalerar man till sig själv beroende på hur man sitter, pratar, tittar. Man kan förändra sitt eget tillstånd genom att förändra sin kroppsställning. Man kan förändra hastigheten man lär sig genom att ändra hur man sitter. Det låter helt otroligt, men det finns studier på det.
Dessa fakta har inte eleverna en aning om. Jag berättar om det så att de blir medvetna, sedan får de öva. De får i läxa att testa detta i olika situationer: i skolan, med kompisar och hemma. De måste öva varje lektion en lärare ska förklara något. Jag berättar att det tar 21 dagar att fixa en vana, så de måste öva varje dag i tre veckor. Vi pratar på lektionstid om deras upplevelser och de får sitta i grupp och de får även skriva ner om det så att de bearbetar det ordentligt och "tar ansvar" för just de verktygen.
De flesta elever känner en skillnad och jag som lärare märker en otrolig skillnad på graden av uppmärksamhet i min klass!!!
Egentligen tycker man att detta hör till vanligt bondförnuft och att ska man verkligen behöva öva på detta? Men eleverna upplever att det är viktig kunskap och jag märker en stor skillnad på mina elever.

Kroppsspråk och lärande har betydelse och det finns stora vinster med att börja experimentera med det! Jag ska fortsätta att skriva om det. Under tiden kan jag rekommendera en bok som heter Karismakoden av Eva Kihlström.

Inga kommentarer:

Speakerrating

En helg i oktober var jag på en releasefest för en ny digital plattform. Davis JP Phillips har under 7-8 år tittat på 5000 tal och gjort en ...